Sedan sekelskiftet har inkomstklyftorna ökat i Norden och Sverige står för den största ökningen. Foto: Antony McAulay/Shutterstock.com
I Norden har inkomstskillnaderna ökat mellan 2000 och 2017. Enligt Nordiska rådet står Sverige för den största ökningen i Norden, skriver DN Ekonomi.
Sverige hade vid sekelskiftet den nästa lägsta inkomstskillnaden i Norden. Från 2000 har inkomstklyftorna ökat, och 2017 var inkomstskillnaderna i Norden störst i Sverige. Enligt Nordregios direktör på Nordiska rådets forskningscenter, Kjell Nilsson, beror ökningen i inkomstskillnader på den kraftiga tillväxten.
Norge har mindre klyftor än Sverige trots kraftig tillväxt
Stark ekonomisk tillväxt brukar leda till ökade inkomstklyftor. Men även länder som Norge, som har haft en kraftig tillväxt, har ett mycket mindre gap än vad Sverige har, säger Kjell Nilsson.
När det gäller Island och Finland har inkomstskillnaderna minskat eller stått stilla. Där kan man se att det finns ett samband med inkomstklyftorna och den ekonomiska utvecklingens tillbakagång.
Orsaker till ökade inkomstklyftor
Island var ett av länderna som drabbades väldigt hårt av finanskrisen mellan 2007 och 2009. Däremot var Sverige en av länderna som klarade sig ganska bra.
Att Sverige har tagit emot flera invandrare än grannländerna påverkar också inkomstklyftorna. Sysselsättningsgraden hos invandrare är lägre än hos infödda svenskar, och därmed har invandrare lägre inkomster.
Skillnad i arbetskraftinvandring mellan de nordiska länderna
I Sverige är andelen utlandsfödda 19 procent. Det betyder att var femte person i Sverige är född utomlands. I Norge och Island är 16 procent av befolkningen utlandsfödda, vilket också är väldigt högt. Den invandringen är dock av en annan typ än den som dominerar i Sverige.
Enligt Kjell Nilsson utgör arbetskraftsinvandringen en väldigt stor del i både Norge och Island. I Norge är det många svenskar som arbetar och på Island är det många polacker och litauer som arbetar.
Brist på arbetskraft ett växande ekonomiskt hot
Rapporten visar också att det kan bli brist på arbetskraft i framtiden och att det är ett växande ekonomiskt hot. Till 2040 kommer andelen arbetsföra att krympa i 72 procent av Nordens kommuner. Även om glesbygdskommunerna i Sverige kommer att uppleva brist på arbetskraft så ökar ändå andelen arbetsföra i landet.
Anledningen är främst den stora invandringen av utrikesfödda till Sverige. För Sverige kan den stora invandringen på sikt bli en positiv faktor, speciellt i de kommuner där andelen arbetsföra kommer att minska. Dock är det en förutsättning att de kommer i arbete där, säger Kjell Nilsson.
