Svenskarna väntas spendera omkring 18 500 kronor på sin semester i år. Foto: Bulent Demir/Shutterstock.com
Vi närmar oss semestertider och många planerar just nu vad de ska göra under ledigheten. I år väntas svenskarnas semesterkassor öka jämfört med förra året, visar en undersökning från Nordea. Allra mest väntas Stockholmarna spendera med cirka 22 700 kronor.
Semestern närmar sig och Nordea har därför låtit genomföra en undersökning för att ta reda på hur mycket pengar svenskarna planerar att lägga på sin semester.
Efter att semesterkassan sjunkit förra året ser den nu ut att öka igen. I år kommer svenskarna lägga i snitt 18 500 kronor på sin semester, jämfört med 17 500 kronor förra året.
Stockholmarna spenderar mest på pengar semestern
Det finns regionala skillnader när det kommer till hur mycket man spenderar på semestern. Stockholmarna planerar att lägga allra mest pengar på semestern med 22 700 kronor. Minst pengar spenderas det i norra Sverige med 13 000 kronor.
Männen planerar även att spendera mer pengar än kvinnorna. I Nordeas undersökningen framkom det att männen planerar att spendera cirka 19 300 kronor, medan kvinnorna planerar att spendera 17 700 kronor.
De flesta ska finansiera semestern med lön och sparande
I undersökningen har Nordea tagit reda på hur svenskarna planerar att finansiera sin semester. Cirka 66 procent kommer att finansiera den med sparande medan 64 procent kommer finansiera semestern med lönen.
En tiondel har även räknat med att använda sin skatteåterbäring för att finansiera semestern.
Nordeas privatekonom, Ingela Gabrielsson, tycker det är bra att så många finansierar semestern med lön och sparande. Hon höjer dock ett varningens finger för att räkna för mycket på skatteåterbäringen nu när räntan är låg. Hon rekommenderar alla att sätta ett kostnadstak för vad semestern får kosta för att man ska kunna koppla av ordentligt.
Klimatfrågan påverkar svenskarnas semesterplaner
Nu när klimatfrågan är hetare än någonsin märks det att många tänker om kring sin semester. En tredjedel kommer exempelvis välja bort flyget och en fjärdedel väljer att inte åka utomlands överhuvudtaget.
Samtidigt finns det många som inte vill ge upp sin utlandssemester. En fjärdedel säger nämligen att de begränsar sina koldioxidutsläpp på annat sätt än genom hur de reser.
