Nyheter
Från och med idag gäller förändringar i Konsumentkreditlagen. Bland annat införs kostnadstak samt begränsning i uppläggningsavgiftens storlek för samtliga lån och krediter. Dessutom sänks befintligt räntetak till hälften så högt som tidigare.
I september 2018 infördes begreppet högkostnadskredit, och en flertal lagändringar, i Konsumentkreditlagen. Dessa lagändringar påverkade enbart de lån som uppfyllde kriterierna för att vara högkostnadskrediter.
Med dagens lagändring tas begreppet ”högkostnadskredit” bort. Det innebär att samtliga lån, som regleras av Konsumentkreditlag (2010:1846), får samma villkor som högkostnadskrediter haft tidigare. Dessutom införs ytterligare ändringar för att på olika sätt begränsa riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.
I korthet:
Ändringar i Konsumentkreditlagen börjar att gälla 1 mars 2025.
Bredare tillämpning
De regler som tidigare enbart gällde för högkostnadskrediter gäller nu, i stort sett, för samtliga lån och krediter. Vissa få undantag finns.
Lägre räntetak
Räntetaket sänks från 40 % + referensränta till 20% + referensränta
Kostnadstak för uppläggningsavgift
Uppläggningsavgiften får maximalt uppgå till 1% av gällande prisbasbelopp. Idag innebär det 588 kronor.
Skuldregister införs inte
Ett skuldregister införs inte utifrån utredningens förslag. Regeringen anser att förslaget är för komplext. Register kan däremot, i framtiden, införas i annan utformning.
Beslut i Riksdagen 27 november 2024
Räntetak gäller för alla krediter
Räntetaket får ett bredare tillämpningsområde och omfattar nu betydligt fler lån och krediter än tidigare. Förr gällde reglerna enbart för högkostnadskrediter vilket innebar att kreditköp, exempelvis delbetalning vid köp av produkter, inte omfattades av räntetaket.
Detta ändras nu till att räntetaket gäller för samtliga lån och krediter med enbart undantag för bostadskrediter. Därmed skapas ett bredare konsumentskydd samtidigt som risken minskas att kreditgivare, som det beskrivs i regeringens utredning, ”styr om sitt produktutbud för att inte omfattas av räntetaket”.
Regler om dröjsmålsränta gäller för alla krediter
Utöver att räntetak tillämpas på fler lån och krediter gäller det även för förbudet mot att ta ut andra avgifter än dröjsmålsränta vid försenad betalning. Även denna regel gällde enbart högkostnadskrediter tidigare men gäller nu för samtliga lån och krediter med enbart bolån som undantag.
Även i detta fall anger utredningen att ändringen genomförs för att inte kreditgivare ska kunna kringå räntetaket. Detta genom att ta ut hög dröjsmålsränta för att kompensera lägre räntenivåer.
Sänkt räntetak
En sänkning sker även av räntetaket. Detta från tidigare 40% plus referensränta till 20 % plus referensränta. Eftersom referensräntan idag är på 3% innebär det att lån och krediter maximalt får ha en ränta på 23%.
Det tidigare räntetaket infördes 2018 och i utredningen inför dagens lagändringar framgår att införandet ”har visat sig ge effekt”. Finansinspektionens utvärdering pekar på att ”närmare en fjärdedel av blancolånen under 50 000 kronor bedöms ha försvunnit från marknaden”. Med ännu lägre räntetak förväntas kreditgivarna bli ”mer restriktiva och noggranna i sin kreditgivning” eftersom marginalerna blir betydligt mindre.
Kostnadstak gäller för alla krediter
I likhet med reglerna kring räntetak och dröjsmålsränta gäller nu reglerna för kostnadstak också för samtliga lån och krediter med vissa undantag. Detta i motsats mot tidigare då kostnadstak enbart omfattade högkostnadskrediter.
Utöver bostadskrediter gäller inte kostnadstaket för ”kontokrediter som huvudsakligen avser kreditköp och krediter som avser kreditköp där kreditbeloppet inte överstiger två procent av prisbasbelopp”. Med ett aktuellt prisbasbelopp på 58 800 kronor innebär det att gränsen går vid en kredit på 1176 kronor.
Gällande kostnadstak innebär att en låntagare aldrig ska behöva betala tillbaka mer än dubbelt så mycket som ursprunglig lånesumma. Ett lån på 50 000 kronor får därmed inte behöva återbetalas med mer än 100 000 kronor. Det gäller sammanlagt för exempelvis ränta, aviavgifter, inkasso och dröjsmålsränta.
Kostnadstak införs på uppläggningsavgift
Inom reglerna för kostnadstaket införs även en gräns för uppläggningsavgift för samtliga krediter med enbart undantag för bostadskrediter. Uppläggningsavgiften får nu inte vara över 1% av prisbasbeloppet. Idag innebär det en gräns på 588 kronor. I likhet med flera andra regler införs detta för att inte kreditgivare ska välja andra vägar för att kompensera för lägre ränteintäkter.
”Syftet är att motverka risken för att kreditgivare kompenserar en lägre ränta med en högre avgift, och att räntetaket därigenom inte får avsedd effekt”
Att många kreditgivare anpassar kreditprodukter för att kompensera lägre ränteintäkterna stöds av en utredning av Finansinspektionen. Efter att nuvarande räntetak infördes, 2018, ökade avgifternas andel av den totala kostnaden kraftigt på krediter under 5000 kronor. Med införande av kostnadstak på uppläggningsavgift förväntas den utvecklingen stävjas.
Regler för förlängning av löptid gäller för alla krediter
Aktuellt regelverk, för högskostnadskrediter, gällande förlängning av löptiden på lån och krediter, tillämpas nu även på samtliga skulder. Enda undantaget är bostadskrediter.
Det innebär att ett lån nu maximalt får förlängas en gång. Ett undantag finns om förlängningen inte medför någon kostnad för låntagaren alternativt om en avbetalningsplan upprättas.
Begreppet högkostnadskredit tas bort
Begreppet högkostnadskredit, som infördes i samband med ändringar Konsumentkreditlagen 2018 tas nu bort. Detta utifrån att de lagar som reglerat högkostnadskrediter nu omfattar samtliga lån och krediter som regleras av Konsumentkreditlagen. Därmed fyller inte begreppet någon specifik funktion.
Upplysningskravet gäller för alla krediter
För högkostnadskrediter har det tidigare funnits krav på speciell uppmärkning, i form av en varningstriangel samt information om att det är en högkostnadskredit. Nu kommer upplysningsplikt att gälla samtliga lån och krediter, med bostadskrediter som undantag.
Hur denna upplysningsplikt kommer att utformas är däremot inte fastställt. Detta utifrån att utredarna anser att frågan bör ”regleras på författningsnivå” snarare än lagnivå.
Skuldregister införs inte
Utredarna ansåg att ett skuld- och kreditregister skulle införas. Regeringens bedömning var däremot att detta register inte borde införas. Riksdagen valde att gå på regeringens linje vilket innebär att registret inte kommer att skapas.
Någon förändring sker alltså inte på denna punkt idag. Det är däremot en fråga som varit kraftigt debatterad både inom olika partier och inom kreditupplysningsbranschen.
Regeringen anger att ”de flesta remissinstanser är positiva till ett skuldregister men föredrar ett register med ett annat innehåll och en annan utformning än vad utredarna föreslår”
Beslutet utesluter alltså inte ett framtida skuld- och kreditregister utan enbart att det förlag som utredarna kom med avslås.
Under utredning sedan 2021
Bakgrunden till dagens lagändring är regeringens beslut att tillsätta en utredning, 3 november 2021, med målet att ”granska marknaden för konsumentkrediter och föreslå åtgärder som motverkar riskfylld kreditgivning och överskuldsättning”. Bland annat har utredarna fått uppdrag att identifiera riskfaktorer som kan resultera i att konsumenter blir beviljade krediter trots att de inte har ekonomiska möjligheter att hantera dessa.
Att problemet är stort belyses med statistik från Kronofogden. Utredarna anger exempelvis att ca 400 000 personer i Sverige har skulder hos Kronofogden och att ca 85 000 har haft dessa skulder i minst 20 år. Dessutom lever 175 000 barn med minst en förälder som har denna skuld.
Problemet med riskfylld kreditgivning och överskuldsättning är alltså inte nytt vilket innebär att utredningen bör ses som en fortsättning på tidigare arbete med målet att minska överskuldsättningen. Senaste stora lagändringen, gällande konsumentkrediter, genomfördes september 2018 då begreppet ”högkostnadskredit” infördes samt både räntetak och kostnadstak. Ändringar som nu gäller för samtliga lån och krediter och inte enbart de dyraste.
