Lägre kapitalvinster från börsen och bostadsmarknaden gör att de högst avlönade har påverkats mest av de högre räntorna. Foto: fizkes/Shutterstock.com
Förra året minskade inkomstspridningen i Sverige, visar en rapport från regeringen. År 2021 var inkomstklyftorna väldigt stora ur ett historiskt perspektiv, men detta verkar nu alltså vara på tillbakagång. Mycket tyder också på att trenden kommer hålla i sig även i år, enligt SvD Näringsliv.
De höjda räntorna märks på börsen och bostadspriserna, vilket främst påverkar höginkomsttagare. Samtidigt har regeringen infört reformer som hjälper de mest utsatta i samhället, till exempel höjd sjuk- och aktivitetsersättning, stärkt garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer.
Gini-koefficienten har fallit
Måttet man använder för att mäta inkomstskillnader är gini-koefficienten. Under 2021 låg den på rekordhöga 0,33, men förra året föll den till 0,32. Och experterna tror att det kommer vara en liknande utveckling i år.
Info: Gini-koefficienten mäter den allmänna inkomstspridningen i ett land. Är värdet 0 innebär det att alla invånare har samma inkomst. Om värdet är 1 betyder det att en person har all inkomst.
På 1980-talet låg gini-koefficienten runt 0,20, så det har varit en rejäl ökning sedan dess. Anders Björklund, professor emeritus på Stockholms universitet, säger att skattereformen 1990/1991 är en viktig faktor för ökningen. Då sänkte man marginalskatterna, vilket gjorde att skatterna inte fick en lika omfördelande effekt.
Ökad invandring har bidragit till ökade inkomstklyftor
Enligt Björklund är även invandringen en bidragande orsak till de ökade inkomstklyftorna, eftersom många invandrare har relativt låg ekonomisk standard. Men han tror ändå att det främst är skatterna som har påverkat utvecklingen.
Låg inkomstspridning i Sverige jämfört med andra länder
Jämför man Sveriges inkomstspridning med andra europeiska länder har vi ändå relativt låg spridning. Det gäller även våra nordiska grannländer.
I sin rapport skriver regeringen att spridningen är avsevärt större i Italien, Grekland och Spanien. Även i de flesta nyare medlemsstater i EU har man större inkomstklyftor än här.
