Små företagares låneansökningar hos alternativa långivare har fördubblats. För många små och medelstora företag var det svårt att få lån redan innan
Antalet ansökningar från småföretagare har fördubblats hos alternativa kreditgivare. Trots miljarder från staten som portioneras ut till storbankerna räknar de alternativa kreditgivarna med en fortsatt anstormning, rapporterar Di Digital.
Coronakrisen har ställt till det rejält för många av Sveriges småföretagare som nu hamnar i ett läge med akut likviditetsbrist när deras tjänster inte längre efterfrågas. Företagare måste betala löner och andra kostnader, vilket har lett till att ansökningarna hos alternativa kreditgivare mer än fördubblats.
Ansökningarna hos Qred har fördubblats
En av aktörerna som har sett en fördubbling av ansökningar är Qred. Qred startade 2015 och erbjuder företagslån upp till en miljon kronor. Sedan starten har bolaget lånat ut tre miljarder kronor. Enligt Emil Sunvisson, vd och grundare, har ansökningarna fördubblats inom vissa segment.
Capcito, som är en annan aktör på lånemarknaden, har under de senaste fem åren lånat ut över 800 miljoner kronor. Enligt företagets grundare och vd Michael Hansen passar bolaget nu på att marknadsföra sina tjänster betydligt mer.
Riksgälden garanterar 70 procent av krediterna till mindre bolag
Att låneansökningarna har fördubblats kan delvis förklaras med att småföretagare redan i normalläge är begränsade i lån från storbankerna. I veckan stod det dock klart att 70 procent av alla krediter som finns i små och medelstora företag kommer garanteras av Riksgälden i en så kallad statlig företagsakut. Genom programmet har bankerna möjlighet att låna ut upp till 100 miljoner kronor.
Enligt Emil Sunvisson på Qred är de positivt inställda till den hjälp som småföretagare kan få under dessa svåra tider. Däremot är de oroliga för att företagsakuten inte kommer att kunna hjälpa frisörer, taxibolag eller pizzerior.
Michael Hansen på Capcito håller med Emil Sunvisson och säger att han tror att det är flera bolag som kommer att höra av sig till bankerna, men att bankerna inte kommer kunna klara av att hantera det stora antalet småföretag som hör av sig, eftersom de saknar processerna och tekniken.
Capcito och Qred får inte ta del av Riksbankens miljarder
Både Capcito och Qred anser att de borde få ta del av Riksbankens 500 miljarder som delas ut till de traditionella bankerna. Riksbanken har dock öppnat upp för andra kreditinstitut än de traditionella bankerna att delta i budgivningen. Detta gäller dock inte för Capcito eller Qred eftersom de inte står under tillsyn av Finansinspektionen.
Både Qred och Capcito har teknik och till viss del helt automatiserade låneprocesser, vilket gör att de kan hantera fler ärenden än de traditionella bankerna. De har dessutom en koppling till kundernas bokföringssystem, något som inte alla kreditgivare har.
Hårdare i sin riskbedömning
Qred har skruvat upp risknivån, vilket innebär att de inte kommer att låna ut pengar till exempelvis besöks- och restaurangnäringen eller andra sektorer med hög risk. Det är pengar som bolaget troligtvis inte kommer att få tillbaka. Däremot hoppas han att statens krispaket kan ändra den bedömningen.
Både Capcito och Qred är på det klara med att kreditförlusterna kan öka, och de är helt inställda på att flera företag kommer att gå i konkurs. Därför är det viktigt att kunna hjälpa så många företag som möjligt tills läget har stabiliserat sig.
