Konsumtionslån är oftast små och har höga räntor med kort löptid. Men det är stora konsumtionslån som växer allra snabbast, och lånen tas främst av höginkomsttagare. Detta är några trender som Finansinspektionen har uppmärksammat i en ny rapport.
Finansinspektionen har kartlagt svenska konsumtionslån och sett ett antal nya trender. Tidigare har konsumtionslån främst varit små lån, men så är inte längre fallet. I stället är det stora konsumtionslån som ökar allra mest. Blancolån på över 250 000 kronor har sedan 2008 blivit sju gånger större.
Den största delen av ökningen har skett de senaste fyra åren. En stor anledning till ökningen är att vi har haft en högkonjunktur med låga räntor. Även bostadspriserna har spelat sin roll i det hela.
Stigande bostadspriser och införandet av bolånetaket 2010 har gjort att fler behöver finansiera kontantinsatsen med ett blancolån.
Info! Bolånetaket innebär att man som mest får ta ett bolån på 85 procent av köpesumman. Resterande 15 procent, den så kallade kontantinsatsen, ska bestå av egna pengar.
Höginkomsttagarna tar störst lån
De minsta lånen tas av de med lägst inkomst och de med högst lön tar störst lån. Personer med en månadslön på över 44 000 kronor står för nästan 33 procent av alla lån över 100 000 kronor.
Att ta stora lån innebär att en stor del av inkomsten måste gå till att betala av lånen. Höginkomsttagare som tar lån över 100 000 kronor lägger i snitt 25 procent av sin lön på att betala räntor och amortering. De höginkomsttagare som dessutom har bolån betalar en ännu större del.
Men även låginkomsttagare kan ta stora lån. 7 procent av alla lån över 100 000 kronor har tagits av personer med en lön under 17 000 kronor i månaden. Det innebär att i snitt går nästan en fjärdedel av deras disponibla inkomst till att betala av lån.
Bolånetagare har högst skuldkvot
Hur sårbar en låntagares ekonomi är bedöms ofta genom skuldkvoten. Det är låntagarens totala skulder delat med årsinkomsten efter skatt.
De med höst skuldkvot är personer med bolån, vilket inte är jätteförvånande med tanke på kostnaderna för bostäder. Däremot har skuldkvoten ökat på senare år. För nya bolånetagare var den genomsnittliga skuldkvoten 402 procent 2016. 2017 hade den ökat till 411 procent.
Den genomsnittliga skuldkvoten i Sverige är 212 procent.
