Sveriges ekonomi återhämtar sig snabbt och Riksgälden ställer allt ljusare prognoser. Foto: Phornphan Boonkrachai/Shutterstock.com
Det ser allt ljusare ut för svensk ekonomi och återhämtningen från pandemins effekter går snabbare än väntat. Statens lånebehov blir således allt mindre och Riksgälden drar därför ner obligationsupplåningen i både kronor och utländsk valuta.
Enligt riksgäldsdirektör Hans Lindblad har den ekonomiska återhämtningen varit förvånansvärt stark i år, vilket så klart har mycket att göra med avvecklingen av restriktionerna. Han menar att man även ser ljusningar på arbetsmarknaden, trots att antalet långtidsarbetslösa fortfarande är högre än önskvärt.
Höjer prognosen för BNP-tillväxten
Det ekonomiska läget ser så pass ljust ut att Riksgälden höjer sin prognos för BNP-tillväxten i år, som nu landar på 4,2 procent. Sedan beräknas tillväxten gå ner till lite mer ”normala” nivåer. Det är enligt uppgift framför allt hushållens konsumtion och företagens investeringar som bidrar till tillväxten.
Det finns dock en viss risk för inflation, och om uppgångarna håller i sig längre än beräknat kan det leda till högre räntor och lägre tillväxt. Men Riksgäldens prognos är att inflationsuppgången kommer vara tillfällig.
Starkare statsfinanser
Tack vare den positiva utvecklingen har statsfinanserna blivit starkare. Riksgälden räknar med positivt budgetsaldo redan i år, och att överskotten kommer fortsätta att stiga under prognosperioden.
De höjda prognoserna av budgetsaldot beror framför allt på högre skatteinkomster, men även på lägre utgifter. Därför drar Riksgälden ner på obligationsupplåningen både i kronor och i utländsk valuta.
Statsskulden beräknas minska efter uppgången 2020
I år beräknas statsskulden minska från 1 280 miljarder kronor (i slutet av 2020) till 1 248 miljarder. Nedgången väntas sedan fortsätta under prognosperioden. Enligt Riksgälden kommer statsskulden, som en del av BNP, minska från 26 procent 2020 till 18 procent i slutet av 2023.
