Våg som illustrerar de ekonomiska klyftorna i samhället.Pandemin har lett till ökade ekonomiska klyftor i samhället där de rika har blivit rikare. Mycket talar för att ojämlikheterna och de ekonomiska klyftorna fortsätter att öka under kommande decennium. Foto: Prazis Images/Shutterstock.com

Privatekonomi

Handelsbankens ekonomer har höjt prognosen för BNP-tillväxten i Sverige till 3,8 procent i år. Jämfört med de andra nordiska länderna har Sverige den högsta tillväxttakten. Samtidigt varnar bankens ekonomer för ökade ekonomiska klyftor, skriver SvD Näringsliv.

Den offensiva penningpolitiken med omfattande stimulanser för att hjälpa svensk ekonomi under pandemin har lyckats hålla tillbaka arbetslösheten relativt bra. Även om många branscher inom serviceyrken har drabbats hårt. Enligt Handelsbankens ekonomer har pandemin förstärkt ojämlikheterna och mycket talar för att de ekonomiska klyftorna ökar.

De rika har blivit rikare

I ett pressmeddelande tillsammans med en konjunkturrapport från Handelsbanken framgår det att stimulanserna har hållit tillbaka arbetslösheten. Samtidigt har de ekonomiska stimulanserna som sänkt ränta och ekonomiska bidrag lett till att både börsen och bostadspriserna har stigit. Det har främst gynnat de som redan är förmögna. 

Enligt Handelsbankens chefsekonom, Christina Nyman, har ojämlikheterna i samhället ökat och mycket talar för att trenden fortsätter under det kommande decenniet.

Återhämtningen tar fart under tredje kvartalet

Först under tredje kvartalet när pandemirestriktionerna minskar och tjänstekonsumtionen ökar väntas återhämtningen i svensk ekonomi att ta rejäl fart. Enligt Handelsbanken kommer den svenska BNP-tillväxten öka till 3,8 procent i år, vilket är 1 procent bättre än vad man först prognostiserade i januari och högre än de andra nordiska länderna.

Den norska tillväxten väntas hamna på 3,7 procent, medan den finska och danska tillväxten kommer att landa på 2,8 respektive 1,7 procent.

Tillväxten kan öka ytterligare

Enligt Christina Nyman kan tillväxten bli ännu högre om de svenska hushållen väljer att konsumera det som sparats under pandemin, vilket i sin tur kan leda till att räntorna kommer att stiga snabbare. 

Även om det finns flera faktorer, som minskad tillgång på råvaror och stigande priser, som under kort sikt skulle kunna pressa upp inflationen till mer än Riksbankens inflationsmål, ser inte Christina Nyman någon risk för en bestående ökning av inflationen.